Utsatt för brott – information till brottsoffer från gärningen till dess att polisen inleder en förundersökning (sexualbrott och våldsbrott)

  1. Brottet:
  • Vid akuta nödsituationer ring 112.
  • Polisanmälan görs via 114 14 eller genom att gå till närmaste polisstation.
  1. Skador:
  • Vid vårdbehov och framförallt om du har utsatts för en våldtäkt åk till närmaste vårdinrättning dvs. akutmottagning eller vårdcentral. På vissa orter finns det även särskilda mottagningar för den som har utsatts för sexualbrott.
  • Uppsök sjukvård omedelbart även om du inte behöver vård för att dokumentera skador.
  • Ovan är viktigt för att säkra bevisning.
  1. Målsägandebiträde:
  • Du har i de flesta fall rätt till ett målsägandebiträde (en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå). Staten står för kostnaden om ett målsägandebiträde förordnas av domstolen.
  • Du kan ta kontakt med en advokat eller en biträdande jurist innan du kontaktar polisen.
  • Du har rätt att önska vem du vill samt att det ska vara en kvinna. Önskan framförs till polisen som kontaktar åklagare och domstol för att ett målsägandebiträde ska förordnas av domstolen.
  • Målsägandebiträdet har tystnadsplikt.
  1. Polisförhör:
  • Ditt målsägandebiträde är med på polisförhöret. Ni bör träffas innan och gå igenom vad som har hänt.
  • Polisen kan ställa jobbiga frågor och det kan bli flera polisförhör, men detta är för din skull för att ärendet ska bli ordentligt utrett.
  • Det du berättar för polisen vid sexualbrott är sekretessbelagt.
  1. Gärningsmannen:
  • I vissa fall om det är en akut händelse och polisen griper gärningsmannen på platsen eller i nära anslutning till händelsen kan gärningsmannen anhållas och även häktas i ett senare skede.
  • Be ditt målsägandebiträde och polisen att informera dig om vad som händer med gärningsmannen så att du vet om han är frihetsberövad eller om han befinner sig på fri fot.
  • Kontaktförbud kan beviljas för gärningsmannen om det finns en klar och konkret risk att han kommer att begå nya brott mot dig. Beslutet fattas av åklagaren. Den som får kontaktförbud får inte på något sätt kontakta dig.
  1. Bevisning:
  • Allt som kan styrka händelsen är av vikt för ärendet. Utöver skador på dig (se ovan) kan det vara vittnen, trasiga kläder eller annan förstörd egendom, familj och vänner som du har talat/haft kontakt med om händelsen, sms eller samtal från gärningsmannen. Gå igenom detta med ditt målsägandebiträde.
  1. Annat stöd:
  • Utöver ditt målsägandebiträde kan du få hjälp och stöd av Brottsofferjouren, kvinnojourer och socialtjänsten. Vid kontakt med sjukvården kan du även få en samtalskontakt/terapeut via dem.

 

 

Annonser

Regeringen avskaffar id-kontrollerna idag

Det är efterlängtat. Jag hinner tyvärr inte ha någon utläggning om detta, men det kan konstateras att id-kontrollerna gjorde så att många skyddsvärda grupper inte kunde ta sig till Sverige och söka asyl eftersom asyl söks vid gränsen eller inne i landet. Glöm ej att S och MP förhindrade dessa personer från att söka asyl i Sverige. En stor grupp var afghanska barn som antingen saknade id-handlingar eller hade handlingar som ej godtogs.

Regeringen gör detta innan EU-kommissionen eventuellt ändå hade ogiltigförklarat kontrollerna, läs mer om det här i Dagens juridik.

Att jobba med asylrätt och att tro på juridiken har gjort mig ganska matt. Önskar mig politik med mer medmänsklighet och mer ryggrad framöver och inför valet 2018.

Uppdatering: Och samtidigt som jag skrev detta sammanfattar Aftonbladets Oisin Cantwell det hela väldigt bra, tack Oisin!

 

Asylrätt för dummies – make fakta great again

Med den här texten vill jag lära er grunderna i asylrätten samt ge er en kort historisk tillbakablick.

Vi har haft reglerad invandring i Sverige sedan år 1927 då en utlänningslag antogs som kodifierade praxis som tidigare hade byggts upp på administrativ väg. Sedan dess har utlänningslagen anpassats till internationella överenskommelser (Flyktingkonventionen från 1951, Europakonventionen från 1950 som blev svensk lag 1995 och Tortyrkonventionen från 1984) samt till EU-rätten efter att Sverige blev medlem i EU 1995.

Nuvarande utlänningslag trädde i kraft den 31 mars 2006 och innehåller definitioner, bestämmelser och villkor för att en utlänning ska få resa in i, vistas och arbeta i Sverige.

Med asyl avses i utlänningslagen uppehållstillstånd som beviljas en utlänning för att personen ifråga är flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Aktuell utlänningslag har kompletterats med en tillfällig lag ”begränsningslagen”, den trädde i kraft den 20 juli 2016 och ska gälla i högst tre år. Den här lagen var en av åtgärderna som regeringen presenterade den 24 november 2015 för att kraftigt minska antalet asylsökande. Lagen anpassar det svenska regelverket till EU:s miniminivå. Lagen ska inte tillämpas vid beslut för barn och barnfamiljer som registrerade sin ansökan hos Migrationsverket senast den 24 november 2015. Lagen begränsar möjligheterna till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen i vissa fall och två tidigare tillståndsgrunder för asylsökande har tagits bort. Lagen ger också begränsad möjlighet till familjeåterförening.

Sedan 1 januari 1985 har permanenta uppehållstillstånd varit huvudregeln för den som söker asyl i Sverige, men med begränsningslagen är huvudregeln tidsbegränsade uppehållstillstånd. Flyktingar ska beviljas uppehållstillstånd på tre år och alternativt skyddsbehövande ska beviljas uppehållstillstånd på 13 månader. Tillstånden ska förlängas om skyddsbehovet kvarstår.

I dagligt tal brukar vi kalla alla människor på flykt för flyktingar, men detta är fel då det är ett juridiskt begrepp. En flykting är en person som vid en framåtsyftande bedömning riskerar förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Detta följer av utlänningslagen, EU-rätten och Flyktingkonventionen.

En alternativt skyddsbehövande är en person som vid en framåtsyftande bedömning löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Detta följer av utlänningslagen, EU-rätten, Europakonventionen och Tortyrkonventionen. Det råder ett absolut förbud att utvisa någon om det finns risk för att personen kommer att utsättas för tortyr.

Huvudregeln enligt utlänningslagen är att uppehållstillstånd ska sökas utanför Sverige, undantag är asylansökan som görs vid gränsen eller inne i Sverige. Det finns dock inga lagliga vägar in i EU och till Sverige för den som är i behov av skydd. Undantaget är de ca 1 900 kvotflyktingar Sverige tar emot varje år. Detta gör att asylsökande riskerar sina liv för att kunna ta sig till Sverige och söka asyl. Under 2016 dog 5 143 människor på flykt på Medelhavet.